Lördagen den 13 november blev fantastisk. Det var dags för vandring på Sörmlandsleden. Solen sken med allt vad den kan ge en novemberdag. Vinden blåste ibland men inte så det störde. Tolv glada och förväntansfulla människor hade trotsat morgonens frosthalka och letat sig ut till Femöre södra.
Närmare än så kan man inte komma det öppna havet på ostkusten utan att lämna fastlandet. Åtta glatt svansviftande hundar, sju Lagotto och en perroflicka, drog otåligt i kopplen innan det bar iväg. De första kilometrarna gick förbi segelsällskapets marina, fiskehamnen samt småbåtshamnen med sin gästhamn och under den delen av vandringen hade vi hela tiden Oxelösunds djuphamn i sikte på andra sidan viken. När vi lämnat civilisationen bakom oss och kom in skogen blev det dags att släppa hundarna. Ingen var nödbedd och ibland undrade man var hundarna fanns men så kom det ett brunt streck svischande förbi som antagligen var en hund. Efter några kilometer kom vi till SSU-stugan där en färdig grillbrasa redan väntade oss.
Fikarast med korvgrillning för en del, det öppna havet med en synbar skarp horisont, en skön höstsol och ett gäng lagottovänner - vad kan man mer begära av en sådan dag.
När vi återkom till parkeringen sa några "hej" och åkte hem medan de övriga tog tillfället i akt för att besöka Femöre huvud, en gammal fyrplats,ännu längre ut i havet. En givande och uppfriskande dag får jag hoppas.
Inger E
Vandring på Sörmlandsleden återkommer nästa vår
